Alltså tack...
Hörni. Jag tänker så ofta på er alla som kikar in här. Som skrivit under hela denna tid. Som följt oss under hela denna resa. Som följer mig nu. Det känns som vi har ett så fint band på något sätt. Vi har delat så mycket. Att skriva under hela denna process har varit så helande för mig. Jag förstår nog mer och mer vad det tillfört min bearbetningsprocess. Och att ha ert stöd. Tänk vad himla otroligt fint alltså. Jag har inte alltid varit den bästa på att svara på alla kommentarer men ni har ändå fortsatt skriva. Givit mig era fina ord, pushat mig framåt. Villkorslöst. Wow alltså. Tänk vad vi kan göra för varandra. Tänk att jag fått tillbaka allt detta bara för att jag öppnat upp och delat med mig av mitt innersta. Jag tänker på det ofta, tänk om vi bara kunde vara lite mer öppna med våra livsberättelser. Eller när något sådant här händer. Så många kommentarer jag fått där ni tackat för att jag öppnat upp. Både här och i podden, hur det har fått er att känna er mindre ensamma. Jag förstår att det är så, för jag kände och känner precis samma sak då jag läser andras bloggar eller lyssnar på andras berättelser. Det finns så mycket i det här med att dela med sig. Jag ville mest bara skriva TACK. Verkligen tack alltså från botten av mitt hjärta. Jag börjar gråta nu. Ni har hjälpt mig så mycket ska ni veta. Alla kommentarer när det var som allra värst. Då ingenting orkades med men kommentarerna som strömmade in med alla fina ord gjorde så mycket gott. Värmde så mycket då allt bara kändes kallt. Tack fina fina fina ni.

IMG_7087

Idag var jag ut i skogen med mamma, pappa och Alf såklart. Vi gick en sträcka på 4 km. Stannade för kaffepaus. Våren alltså. Våren gör så mycket för mig just nu. Jag har lite planer för denna blogg som jag ska skriva mer om sen. Jag har även planer för min närmsta framtid. På något sätt känns det som att jag kommit in i en ny fas. Jag har fått en sådan enorm insikt av vad jag vill med mitt liv. Jag förstår på riktigt att livet är skört, att det går fort. Vi har ingen tid att slösa på något vi inte vill göra. Det är bara att kasta sig ut, ge sig in i nya projekt. Vad är det värsta som kan hända? Just det. Du kan misslyckas. So what. Då är det bara att ge sig ut igen. Ingen minns ett misslyckande. Det kommer inte heller du göra när du väl lyckas en gång. Jag känner mig glad i kroppen. Jag känner mig så stark. Något har hänt. Jag pendlar mycket fortfarande såklart. Men jag förstår att det är nu jag ska leva. Varför skulle jag inte? Jag ska leva.

Erika K

Tack själv fina Lotta! Kram ❤

Christel

Tack själv🙏🏻❤
Och underbart att läsa att du känner dig glad i kroppen även om det fortsatt pendlar. Härligt med nya projekt. Du är så bra❤

Agneta

❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤ Mamma pappa.

Annika

Tack själv!❤
Så otroligt kloka ord och texter kommer från dig.
Det märks på dina inlägg att sorgen nu ändrar skepnad, modeleras om till nästa fas. Låter skönt även om jag verkligen förstår att så mycket sorg finns kvar (och skall finnas kvar).
Kram❤

Inger

Hej Lotta!
Jag har skrivit då och då under Elias sjukdomstid men efter hans död har jag förutom mitt beklagande inte kommenterat. Andledningen är att jag tänkt precis så som du själv skrev i ett tidigare inlägg...du måste igenom den här processen på ditt eget sätt och det som jag verkligen tror du behöver verkar du ha, nämligen människor som bara finns där..i dina upp och nergångar.

Jag blir glad när jag läser ditt inlägg.... visst ska du väl leva, så klart ska du leva fullt ut. Mitt enda råd till dig är Ta vara på din förmåga att vara lycklig. Den som kan sörja kan också glädjas och även om ingen slipper ifrån det svåra (som du ju så svårt har fått erfara) så innehåller livet så många stunder att vara lycklig i.


I natten vakar änglar


Vaknar av röster ur minnet
 när det möbleras om i sinnet.

Jag hör smittande fniss när 
ord flyttas, tankar byter plats.

Det skrapas i tak och parkett.
Jag bor inte längre ensam här.
Något finns vid sidan om
 som jag inte längre känner till.

Det viskas och tasslas
 skrattas och mumlas.

Jag blir glad, lite undrande,
har jag inte hört det förut?
Runt fyra då änglar vaknar
 sitter de hos mig och vakar.

Tar smärta i sina händer,
stillar oro och längtan,
lyfter en ängslig suck.
Jag tror att änglar är till för sånt.
/Karl Zetterberg


Kram/Inger

Åsa

Å vad glad jag blir att du kan se en framtid ,njuta av våren mm. Önskar dig all all lycka!! <3

Julia

Jag har inte kommenterat mer än att beklaga sedan din make gick bort. Din blogg har lyft mig, du är så duktig på att skriva och jag har känt igen mig i så mycket. Man känner att man inte är ensam, att känslorna man har är ganska lika dina. Man är inte galen och knäpp utan faktiskt ganska normal. Jag förstår att ditt huvudsyfte har ju absolut inte varit att skriva för att hjälpa andra men för mig har det varit din resa OCH även ett sätt att få tröst i att jag inte är ensam. Kram

Lotta

Tack själv världens bästa Lotta!
Kram till dej ❤

Lena

Stina

Fina Lotta, du skriver så fantastiskt och berörande.

"Sorgen och glädjen, de vandra tillsammans "

Marie

Vad glad jag blir att läsa detta inlägg! Så härligt att det känns som du har stöd & hjälp av skrivandet, av kända & okända kommentarer, av öppenhet och allt som du nämner.
Ingen som kommenterat har nog egentligen förväntat sig ett svar. Det är bara så fint att försöka stötta någon som behöver det, och som så fint delar med sig för mitt i allt vara till hjälp för någon annan där ute. Tror också att vi har mycket att tjäna på att dela våra livsberättelser lite mer. Kanske ett stort steg att ta för en del, för andra mer naturligt. Men det är bra fantastiskt när man från oväntat & okänt håll kan få en känsla av vänskap, stöd, förståelse & samhörighet.
Så glad för din skull och din känsla av ny fas, att du kommit en bit på väg.
Kram för dig, för våren och allt det som känns bra 💞. Den dag det känns mindre bra finns ännu mer Boost att hämta från kända och okända😊

Kerstin

Hej!
Jag har haft ett uppehåll med bloggläsandet då mitt liv kom emellan.....Jag beklagar sorgen av hela mitt hjärta.....
Svårt att greppa när någon man älskar så innerligt äntligen slipper ha ont men istället är det ofantligt smärtsamt att inte ha den älskade runt sig längre.....Vilka ord som än sägs kan inget ge den tröst jag så skulle vilja ge..Andas,håll ut och lev ditt liv så som Elias skulle vilja.
En klok man sa till mig..En dag ska vi dö...alla andra dagar lever vi.....

Nu till något helt annat och väldigt ytligt...vardagsrumsmattan?!
VAR har du hittat den..? Precis en sådan är det jag letar....

Maria

Det värmer att höra att du känner dig starkare och upplever stunder av glädje! Förundras över hur mycket man klarar av när det värsta hänt. För mig försvann ordet sedan när cancern drabbade min familj, sedan kanske aldrig kommer. Försöker leva efter devisen här och nu. Har funnit tröst och en kämpaglöd i din och Elias blogg. Han finns där för dig Lotta och det är klart att han vill att du lever ditt liv fullt medan du lever. 💕☀

Gunilla

Tack själv fina du ❤

ella

💗💖💛

Hanna

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Anneli

Tack för fina ord och Tack för att du har släppt in och blivit en del av min vardagliga uppdatering, ibland undrar jag varför det blir viktigt att läsa det du skriver? Jag är säker på att den medmänskliga faktorn att få bry sig om och få känna genom dig är viktig för mig och många med mig. Att rent känslomässigt få följa er genom denna bergodalbana skapar ett osynligt band mellan oss som blir värdefullt att få ta del i och man blir mer engagerad på ett personligt känslomässigt plan . Att känna är att leva! Kramar Anneli

Maria

Kära Lotta...det är något med din blogg och er historia som griper tag i en och berör ända in till hjärteroten. Fast jag inte känner er känns det som att jag både har skrattat, gråtit och sörjt med er <3. Tack för din blogg och en skön, vilsam vår önskar jag dig.

Sandra

Finaste Lotta <3 Vad jag blir glad och läsa det du skriver. Att du har bestämt dig för att leva och så bra du kan. Och livet är verkligen för skört och kort för att inte våga testa saker. Det värsta har hänt. Du kan göra vad du vill. Du har så mkt bra och jäklar anamma inom dig <3

Sandra P

Känner bara WOW inför dig och hur du tar dig an livet. Och du har rätt. Livet är till för att levas. ❤

Anita

Alltså, Lotta❤️! Jag känner ju inte heller dig, fast genom din härliga blogg så känns det som om vi är varandra väldigt nära. När jag för länge sedan blev sjuk, fick jag en hög gamla tidningar av en kompis o där läste jag om dig o Elias. Efter det har jag följt er i din blogg nästan dagligen. Du har ju en enorm förmåga att uttrycka dig. Allt går rakt in i hjärtat och man har verkligen känt med er/dig. Ja visst är våren härlig även om det som hos oss idag, fick ett uppvaknande till ett vitt Stockholm . Nu längtar vi efter sol o värme. En skön vår önskar jag dig o massor med kramar o lycka till med vad du än företar dig❤️☀️

Anne J

Tack själv fina du för allt du delar med dig av🤗 Det du skriver berör så starkt, du är så enormt duktig på att uttrycka dig! Hoppas på en bok av dig! Allt gott💞💞💞

Sofia

Men du ... Lotta! Tack själv, och tack Elias. Ni har inspirerat och fortsätter att inspirera. Tack. Och tack lille Alf också. Världen blir bättre för att såna som ni finns i världen. Kram

Anne

Blir varm i hjärtat av att läsa detta inlägg ❤️. Kram på dig Lotta!

showlife

Kram Anne <3

showlife

Tack fina du Sofia <3 Himla himla gullig du är! KRAM

showlife

Så himla glad jag blir av att du skriver så AnneJ, sån himla fin komplimang. Herregud, tack <3!

showlife

Fina Anita. Ja du har hängt med länge nu. Blir lika varm varje gång du kommenterat. TACK fina du. Hoppas du mår okej? Och att du tar hand om dig. Ja nu hoppas vi på en riktig vår snart. KRAMAR

showlife

Tack Sandra P. Så himla fint skrivet av dig. Kramar <3!

showlife

Fina Sandra, ja vi alla kan göra det. Precis vad vi vill <3 KRAM

showlife

Åh vad fint Maria. Värmer verkligen att läsa dina ord. Tack detsamma fina du <3 !!!

showlife

Det är så sant det du skriver Anneli, att känna är att leva. Tack för dina ord KRAM <3

showlife

Fuck cancer säger jag bara Maria, vad ledsen jag blir att den drabbat dig och din familj. Ni är inte ensamma. KRAM <3

showlife

Tack för dina ord Kerstin <3 Ja jag ska göra det.

Haha, absolut. Den är från mattbolaget. Vet inte exakt märke? Hmm... :) Men den är superfin, nöjd över den. Kram <3

showlife

Åh så fint Marie H. Vi finns här för varandra :) <3 KRAM

showlife

Tack fina Stina <3

showlife

Vad fint att höra Julia. Nej du är inte ensam i dina känslor! Du är inte ensam... Min mail är charlottamariaeriksson@gmail.com om du vill maila. När som <3

showlife

Tack Åsa <3 Kram!

showlife

Tack Anneli <3 Vad fina ord!! Kramar

showlife

Åh TACK Christel <3!

showlife

Tack fina Inger, vilka otroligt kloka och fina ord. Och vilken himla fin dikt. Får rysningar. Stor kram till dig <3 !!!

Mia

Så härligt att höra att du känner glädje över våren och har en lust att fortsätta leva ditt liv ---och våga göra nytt! Du har alla möjligher Lotta❤

Emma

När morgondagen börjar utan mig,
och jag inte är där för att se
om solen stiger och finner dina ögon
fyllda av tårar för min skull,
så önskar jag så att du inte ska gråta
som du grät idag
när du tänkte på alla de saker
det aldrig blev att vi sa.
Jag vet hur mycket du älskade mig,
och hur mycket jag älskar dig.
Och varje gång du tänker på mig,
vet jag att du kommer att sakna mig också.
Men när morgondagen börjar utan mig,
försök då att förstå,
att en ängel kom och kallade mig vid namn
och tog mig vid handen
och sa att min plats var redo,
i himlen högt ovan jorden,
och att jag måste lämna bakom mig
alla dem som jag älskar.
Men när jag vände mig om för att gå bort
föll en tår från mitt öga.
I hela mitt liv hade jag alltid trott
att jag inte ville dö,
att jag hade så mycket kvar att leva för
och så mycket kvar att göra.
Det verkade nästan omöjligt
att jag nu lämnade dig.

Jag tänkte på alla gårdagar,
de goda och de dåliga,
på all kärlek vi har delat
och på all glädje vi har haft.
Om jag kunde leva gårdagen igen,
om så bara för ett ögonblick,
skulle jag säga farväl och kyssa dig
och kanske få se dig le.
Men sedan förstod jag
att detta aldrig skulle ske,
för tomhet och minnen
skulle ta min plats.

Och när jag tänkte på jordiska ting
som jag kanske skulle sakna när morgondagen kom,
så tänkte jag på dig,
och när jag gjorde det,
fylldes mitt hjärta av sorg.
Men när jag gick in genom himlens portar
kände jag mig så hemma.
När Gud såg ner och log mot mig
från sin stora gyllene tron,
sa han: Detta är evigheten,
och allt jag har lovat dig.
Idag är ditt liv på jorden slut
men här börjar det på nytt.
Jag lovar ingen morgondag
men idag kommer att vara för evigt.
Och eftersom varje dag är lik den andra
finns ingen längtan efter det som har varit.
Du har varit så trogen,
så tillitsfull och så ärlig,
även om det fanns gånger när du gjorde
sådant du inte borde ha gjort.
Men du har blivit förlåten,
och nu är du äntligen fri.
Så kom, ta min hand
och dela mitt liv med mig!

Så när morgondagen börjar utan mig,
tänk inte att vi är långt ifrån varandra.
För varje gång du tänker på mig,
så är jag hos dig i ditt hjärta.

Av David Romano

Kram från Emma

Mia

Så härligt att höra att du känner glädje över våren och har en lust att fortsätta leva ditt liv -och våga göra nytt! Du har alla möjligher Lotta❤

Ellinor

Lina

Tack själv för din fina blogg! Den har betytt mycket under min mans sjukdomstid. Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver och den gav oss hopp och kämparglöd när vi behövde det.❤
Kram

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress